Historik
Sundsvalls Blåsorkester - Glimtar ur verksamheten från 1921
Sundsvalls Blåsorkester började sin verksamhet 1921 då dåvarande hedersmedlemmen Göte Schmidt med brodern Olof Schmidt och Oscar Henriksson tog initiativet till bildandet av ABF:s Musikkår i Sundsvall.
Musikkåren utgjordes i början av en sextett som så småningom utvecklades till oktett med tillskriven klarinettstämma och sedermera som större orkester. De tre grundarna blev kårens första styrelse med Oscar Henriksson som ordförande, Olof Schmidt som sekreterare och Göte Schmidt som kassör. Denna första styrelse fungerade i många år. Exakt hur länge har ej stått att få fram, men troligtvis in i senare delen av 30-talet. Styrelsefunktionen, som legat nere ett antal år återupptogs vid möte med orkestern den 9 maj 1946, då det valdes en styrelse bestående av Harald Fredin ordförande, A Åkerstedt sekreterare och Göte Schmidt kassör.
Den 15 december 1923 fastställdes stadgar för musikkåren. Att man redan då hade inriktningen på en framtida större orkester framgår av stadgarnas formulering där det bl.a. talas om en funktionärsstab på 10-12 personer. Att man ville ha ordning och reda i musikkåren framgår av stadgarnas § 3 där det sägs: "Medlem som uraktlåter att besöka tre gånger å rad utan laga förefall blir från kåren utesluten. Är medlem borta från kåren en a två gånger utan anmälan bötar en krona varje gång." Huruvida bestraffningarna tillämpades på någon medlem finns det inga uppgifter om eftersom några protokoll från de första 25 åren ej finns kvar.
Efter några år släpptes kontakten med ABF och i samband därmed ändrades namnet till Sundsvalls Blåsorkester. Medlemsantalet växte och man övergick från oktettbesättning till större orkesterinstrumentation, s.k. harmoniorkesterbesättning. I och med denna förändring öppnades dörren till mer avancerad musik genom att man kunde skaffa fram varierande repertoar, bl.a. musik för militärorkesterbesättning.
Musikövningarna har under de gångna åren skett så gott som varje vecka året runt. Under vissa tider har man haft övningar för elever en extra kväll i veckan. Någon fast övningslokal hade man inte fram till 1945 utan ambulerade på olika lokaler, i källarlokaler, gamla kafé Framtiden, skolsalar etc. till och med på Göte Schmidt arbetsplats brandstationen. 1945 fick man, tack vare tillmötesgående från skolmyndigheten stadigvarande övningslokal i vissa skolor. Sålunda höll man 1945-1946 till i GA-skolans gymnastiksal, 1960-1968 i Åkerviksskolans musiksal, 1969-1975 i Hedbergska skolan, 1976-1992 Åkerviksskolans musiksal och 1993 och framåt har vi vår repetitionslokal i Schymbergsalen (Folkets Park i Sundsvall). I Folkets Park har det även beretts plats för orkesterns noter och instrument m.m. Genomsnittligt har det hållits 40 övningskvällar med sammanlagt drygt 90 övningstimmar per år.
Orkestern har varit flitigt engagerad för spelningar i olika sammanhang. I början spelade man mest på fester, möten, föreläsningar, ålderdomshem, på anrika Tivoli och på circus. På 40-50-talet spelades dessutom på påskmorgnarna musik som gick ut i riksradion. Stans parker och särskilt Vängåvan har varit ett kärt tillhåll för spelningar. Ålderdomshemmen har även varit flitigt besökta. Efter kommunsammanslagningen gavs konserter på samtliga ålderdomshem inom kommunen. Förutom traditionsenliga första maj och svenska flaggans dag har medverkan skett vid jubileer och invigningar av olika evenemang såsom Sundsvallsmässan 1960, Alnöbron 1964, färjeleden Wasa Sundsvall 1967, Skid SM 1977. Att det ibland varit svårt att fullgöra en spelning vid otjänlig väderlek ger följande exempel bevis på: Vid spelning på iskarneval 1957 låg temperaturen på -15 grader.
1973 medverkade orkestern vid arméchefens inspektion på Lv 5, unikt så till vida att det troligen var första och enda gången i krigsmaktens historia som en arméchef hälsades av en civil orkester. För sin medverkan härvid och för andra spelningar vid regementet mottog orkestern som gåva en tamburmajorstav av överste Skarp vid Svenska flaggans dag 1974. I samarbete med spelmansgille, storband och sångkörer höll orkestern från och med 1972 vårkonserter flera år framöver, en samverkan på det musik-sångliga planet som slog väl ut.
Egna konserter "City Winds" har hållits mellan åren 1992-2001 tio stycken. Nu ser vi fram mot nya utmaningar.
Några längre utlandsresor har inte gjorts. Våra nordiska grannländer har dock besökts. 1967 till Wasa i Finland, 1968 till Sönderborg, Sundsvalls vänortsstad i Danmark, 1958 och 1971 till Trondheim där vi vid det senare tillfället var inbjudna att delta i uppmarschen vid 17-majfirandet. Jobbigt men minnesrikt. Till Bruck i Österrike gick resan 1990 tillsammans med Timrå musikkår. Till Edinburgh i Skottland åkte vi den 25 juli 1993. Italien 1997. Till Scarborough åkte vi i början på augusti 2001. Inom det egna landet har ett flertal musikresor gjorts under åren. Bland annat till Dalarna, Härjedalen, Hällekis, Lidköping, Jämtland, Ångermanland och 1981 till Kristianstad där en internationell musikfestival hölls.
Orkestern hade förmånen att som svensk representant få delta i den årliga internationella blåsorkesterfestivalen i Cascais, Portugal 11-13 september 2009. En fantastisk resa som gav oss mycket både socialt och musikaliskt. Vi fick vara huvudattraktionen och både börja och avsluta festivalen.
Rekryteringen har varit styrelsens stora huvudvärk så gott som under alla år med undantag för de senaste åren då vi fått en hel del medlemmar från kommunala musikskolan. I syfte att lägga en grund för rekryteringen började man på 40-talet ta emot elever för utbildning. De mest kvalificerade inom orkestern påtog sig att lära upp ett antal ungdomar. Någon kommunal musikutbildning fanns ej då, utan endast privata musikskolor, vilka hade liten eller ingen utbildning för blåsare. Som mest hade man 14 elever samtidigt (1953) De orkestermedlemmar som skötte utbildningen hade ingen eller mycket blygsam ersättning för sitt uppoffrande arbete. Denna utbildning pågick fram till att skolan började med musik på schemat. Orkestern har nu relativt god besättning i de flesta stämgrupperna och är ej i behov av att leja vid konserter och andra framträdanden. Rekryteringen i dag sker främst genom samarbete med Kulturskolan.
Ekonomin har för orkestern varit samma huvudvärk som rekryteringen. Den första tiden fram till i början på 50-talet utbetalades gage till medlemmarna för varje framträdande, endast en liten procent tillföll orkesterkassan. Från staden erhölls sporadiska mindre anslag för instrumentköp m.m. Som exempel på det ohållbara i att fortsätta på den inslagna vägen kan nämnas att kassabehållningen 1949 utgjorde en krona och fem öre och behållning i bank tre kronor och 70 öre. Från och med 1953 bestämdes att gage till medlemmarna i fortsättningen ej skall utgå utan inspelade pengar skall tillfalla orkesterkassan. Enda undantaget var förstamajspelningen. Efter en tid slopades även den utbetalningen. Genom detta beslut skapades möjligheter till not- och instrumentanskaffning m.m. Anslagen från staden ökade också från ca 500 kronor på 50-talet till 40 000 kronor i dag från Sundsvalls Kommun. Extra anslag har vid flera tillfällen erhållits från Sundsvalls Kommun för inköp av instrument och uniformer samt för konserter under tidigare år.
1947 beslöts att ingå som medlem i Sveriges Amatörmusikkårer, numera Riksförbundet Sveriges Amatörorkestrar, RSAO. Tidigare var enskilda medlemmar i orkestern anslutna till musikerförbundets avdelning i Sundsvall. Genom medlemskapet i RSAO fick orkestern möjlighet till instrument- och notlån kostnadsfritt samt tillgång till instrumental- och dirigentkurser som anordnas av förbundet och dess distriktsorganisation. Orkestern har varit representerad i förbunds- och distriktsstyrelserna och har stått som värd för distriktets musikstämma 1965 och 1971 samt förbundets jubileums- och riksmusikstämma 1974. Dessutom har orkestern deltagit i musikstämmor i Gävle, Örnsköldsvik och Kramfors. Värdefulla kontakter har knutits vid dessa stämmor. I dag är vi medlemmar i Sveriges Orkesterförbund.
Eftersom stadgarna av den 15 dec. 1923 avsåg ABF:s Musikkår antogs nya stadgar för Sundsvalls Blåsorkester den 3 december 1948, vilka reviderades den 6 mars 1958. Den 11 mars 1975 antogs nya stadgar som senare ändrades men det är stadgarna som antogs vid årsmötet 88-02-14 som gäller till vidare.
Under årens lopp har många funktionärer kommit, verkat och gått. Dirigenten som styr det konstnärliga arbetet och är orkesterns ansikte utåt. Ordföranden och de övriga i styrelsen som ansvarar för att det organisatoriska ska klaffa och alla övriga som alla på sitt sätt håller orkestern i gång. Här nedan följer uppgift på dirigenter, ordföranden, kassörer och sekreterare från starten år 1921 fram till dagens funktionärer:
Dirigenter
| 1921 | - 1945 | Andersson, K. Jonsson |
| 1946 | - 1950 | Harald Fredin |
| 1951 | - 1953 | Tore Alespong |
| 1954 | - 1957 | Johan Olsson |
| 1958 | - 1960 | Bertil Östman |
| 1961 | - 1962 | Inge Jonsson |
| 1962 | - 1967 | Harald Teike |
| 1968 | - 1974 | Malte Paterson |
| 1975 | - 1976 | Ingemar Näslund |
| 1977 | - 1978 | Urban Bergh |
| 1978 | - 1978 | Hans Permark |
| 1978 | - 1979 | Bertil Wahlgren |
| 1980 | - 1984 | Lars-Ivan Söderlund |
| 1985 | - 1985 | Sölve Thunå |
| 1986 | - 1987 | Luciano Ventura |
| 1988 | - 1989 | Hans Ekström |
| 1989 | - | Thomas Gathe |
Ordföranden
| 1921 | - ???? | Oscar Henriksson |
| 1946 | - 1948 | Harald Fredin |
| 1949 | - 1952 | Göte Schmidt |
| 1953 | - 1954 | K. Lager |
| 1954 | - 1986 | Carl Näslund |
| 1986 | - 1989 | Susanne Larsson |
| 1989 | - 1994 | Mats Hedin |
| 1995 | - 1995 | Lisbeth Rylander / Stig Johansson |
| 1996 | - 1996 | Thomas Pettersson |
| 1997 | - 1998 | Anna Pettersson |
| 1999 | - 2004 | Jan Lindström |
| 2005 | - 2005 | Charlie Henry |
| 2006 | - 2009 | Rolf Grannerud |
| 2009 | - | Hansove Johansson |
Kassörer
| 1921 | - ???? | Göte Schmidt |
| 1946 | - 1948 | Göte Schmidt |
| 1949 | - 1951 | Olov Nordin |
| 1952 | - 1952 | Reddy Sundberg |
| 1953 | - 1976 | Helge Svensson |
| 1977 | - ???? | Jan Lindblom |
| ???? | - 1988 | Stefan Mattsson |
| 1989 | - 2004 | Stig Johansson |
| 2005 | - | Thomas Jansson |
Sekreterare
| 1921 | - ???? | Olof Schmidt |
| 1946 | - 1948 | A. Åkerstedt |
| 1949 | - 1950 | Åke Bergström |
| 1950 | - 1953 | Helge Svensson |
| 1953 | - 1954 | Folke Stolt |
| 1955 | - 1958 | Rune Hägglund |
| 1959 | - 1979 | Erik Ivansson |
| 1980 | - 1980 | Mats Beck |
| 1981 | - ???? | Christina Selinder |
| ???? | - 1994 | Lisbeth Rylander |
| 1995 | - 2004 | Cecilia Fager |
| 2005 | - 2008 | Jan Thim |
| 2008 | - 2009 | Hansove Johansson |
| 2009 | - | Gunnar Holmlund |
Genom att försöka leva upp till följande målsättning i stadgarna vill Sundsvalls Blåsorkester försöka bidra till att höja amatörblåsmusikens status. Sundsvalls Blåsorkester har till uppgift att inom Sundsvall med omnejd samla intresserade amatörmusiker till en verksam orkester som arbetar på ideell grund och ser som sin huvuduppgift att stimulera till aktivt musicerande och verka för höjande av medlemmarnas musikaliska kvaliteter. Orkestern skall medverka till samarbete med musikskola och andra musiksammanslutningar på orten.
Med dessa "glimtar" har nedskrivaren försökt ge bild av Sundsvalls Blåsorkesters utveckling under de gångna 90 åren.
